rädsla? vad vet jag.
har funderat ett tag, har ju inte publicerat min blogg någonstans på väldigt väldigt länge, utan jag har bara skrivit, men ingen har vetat de.
nu har jag bestämt mig, jag ska berätta att denna bloggen finns, jag finns.
för varför ska jag gömma & skämmas över att jag mår dåligt, och lever med ett självskadebeteende, som bara blivit värre.
varför ska man låtsas som om de dåliga sakerna inte existerar?
jag är inte ensam med detta! långt ifrån. jag skäms inte längre, jag tänker prata öppet om detta, vad andra än tycker.
men missförstå mig rätt, trots att jag skriver om det & lider av de, så uppmuntrar jag absolut inte andra till att pröva. och om ni fortsätter läsa, kommer ni förstå vilket helvete de är, vilket kaos jag har i min hjärna, tro mig, ni vill inte ha de.
men iaf
från och med nu kommer jag skriva öppet om mitt beteende, mina tankar osv här på bloggen.
stör de dig, så läs inte.
från och med nu handlar min blogg om kampen mot självskadan. ni kommer få läsa om saker ni inte visste om mig. som ingen vet.
för nu slutar jag skämmas.
döm mig om ni vill, jag vet vem jag är, och jag är inte psykiskt störd.
